Anders Wilkes och Lillegård fårfarm
It all begins with an idea.
Anders Wilkes sa upp sig från kontorsjobbet och började odla grönsaker på heltid. Idag får ca 20 hushåll del av skörden via grönsaksprenumeration. På gården finns också får, några kor, höns, bin och ankor. Anders har under de senaste åren fördjupat sig i vad det innebär att leva med sitt landskap, och hur det kan försörja både den egna familjen och många fler därtill. Inte minst hur djuren kan bli en tillgång för helheten på gården, då de ger gödsel till odlingarna och mångfald i markerna. Anders la om betesdriften för två år sedan, och har gått från en handfull stora fållor till över 40, och han ser stor skillnad redan nu efter två år. Anders delar ofta med sig av sina tankar i ord och text, och är verkligen en samhällsbyggare som vill visa upp rikedomen vi har i vårt gemensamma landskap.
Fårfarmaren fotar gårdens arbetare. Foto: Anders Wilkes
Anders Wilkes berättar
Plats:
Anabäckshult i Älekulla. En timma från kusten i Västra Götalands sydligaste delar på gränsen till Halland. Backigt och stenigt landskap med förhållandevis små åkrar och mestadels naturbetesmarker.
Verksamhetens inriktning:
Småskalig grönsaksodling, frukt- och bärodling, lammproduktion, biodling och skogsbruk. På gården finns 16 tackor, 1 bagge, tre fjällnära kor, 20-tal höns, 10 tal ankor och tre bisamhällen. Håller även på med att anlägga en skogsträdgård.
Storlek mark och antal personer:
Äger ca 4 ha åker, 8 ha betesmark och 28 ha skogsmark. Arrenderar ingen annan mark för närvarande. Gården sysselsätter en person på heltid.
Hur jobbar du?
Mars till november jobbar jag mestadels med grönsaksodlingen och försäljningen från den, förutom att se till att djuren har bete och vatten. Vintertid tar jag hand om djuren, skogen och underhåll av gården. Allt gården producerar säljs direkt till slutkund via en prenumerationstjänst av grönsaker, i stort sett fast kundlista för köttlådor samt en del REKO-ring och torg/marknadsförsäljning, ofta i samarbete med andra butiker.
Bilen lastad med grönsakskassar, som ska ut till prenumeranterna. Foto: Anders Wilkes
Gården försöker jag driva så cirkulärt jag kan men har sedan jag började odla valt att köpa in grovfoder till djuren som i sin tur förser odlingen med gödsel. Bekämpning av skadedjur hanterar jag med fågelholkar och ankor. För betesmarkerna har jag i tre vintrar kört all utfodring utomhus och flyttat foderhäcken varje dag och på så viss väckt markerna till liv med foderspill, tramp och gödsel. Sommartid har jag successivt delat hagarna i fler och mindre fållor och flyttat djuren oftare.
De 11 hektaren var från början uppdelade på 6 hagar med permanenta fårnät i ytterkant. Första sommaren med mer regenerativa ambitioner 2021 delade jag alla hagar i två och fick 12 fållor och flyttade ganska sällan. Det kändes lite som förut egentligen då de 15-16 fåren med lamm fortfarande hade ganska stora hagar. Andra sommaren hade jag fokus på att försöka få till 15 fållor för jag hade fattat vitsen med att fokusera på gräsets återhämtning och flyttade var tredje dag, men fortfarande var betestrycket lite för lågt tyckte jag. Därför köpte vi två fjällnära kor och fick en kalv, och denna sommaren har får och kor flyttats runt på upp emot 40 fållor på samma mark och jag har försökt anpassa flyttarna och fållstorlekarna efter vad jag tror är mest lämpligt för varje fålla. Hög djurdensitet är ett genomgående tema då jag har ganska mycket mossa där jag inte har varken gödslat eller vinterutfodrat ännu. Nästa år siktar jag på att ta en höskörd igen, lite för att visa på resultatet jag ser, att markerna producerar bättre, och att jag vill ta mig an mer mark att regenerera.
Röda huvudfållor har blivit många fler och mindre fållor senaste åren. Skiss: Anders Wilkes.
Hur hamnade ni här?
Gården blev vår när vi köpte loss den och betesmarkerna från mina föräldrar 2006. Vi fick barn och pendlade till våra kontorsjobb i stan, köpte några får 2011. Det är en lång historia men man kan säga att dissonansen mellan arbete och fritid tillslut ledde till att jag sa upp mig 2019. Jag gick en yrkesutbildning till grönsaksodlare och gav mig den på att försöka försörja mig på en alldeles för liten gård i förhoppning om att alla hade fel och att det på något sätt skulle gå så som det gjort i århundraden innan mig. Det var genom grönsaksodlingen och min vägran att köpa in mineralgödsel och bekämpningsmedel som intresset för sol-växter-vatten-jord vaknade vilket sedan spred sig till hela gården och in i det regenerativa brukandet.
Hur har den regenerativa tankemodellen hjälpt dig?
Den har gjort mig till en mer kompetent lantbrukare med ett bättre självförtroende och har givit en blivit en stabil grund att utgå ifrån oavsett vad annat som händer och sker. Den har hjälpt mig att förstå hur jag bör se på mina marktillgångar och vilka målsättningar jag behöver ha för att förvalta dem på bästa sätt för mig själv och framtida generationer. Det har på det stora hela gett mig ett rikare och mer meningsfullt liv och sysselsättning.
Det regenerativa förhållningssättet har gjort att inte enbart dagar med försäljning känns värdefulla utan jag känner att jag levererar något varje dag, och så länge landskapet stärks ökar tillgångarna i företaget oavsett omsättning just för tillfället. Den inställningen gör att det också blir lättare att själv vila när naturen vilar och då fokusera på annat utan att ha dåligt samvete, jag håller ju ändå jämna steg med det jag jobbar med så att säga.
Jag har lönejobbat i 22 år nu lever jag bara, anpassat efter säsong, kan man säga. Det har blivit en ”livsstil”, ett ord som jag hatade att höra i början av min omställning för beskrivningen och innebörden var inte min egen, nu är den det, men jag måste förhålla mig till både linjära och varierande utgifter precis som alla andra men löser det med att variera även inkomsterna och försöka att bry mig så lite som möjligt om hur det går så länge som jag har det som jag vill ha det och fördelarna överväger nackdelarna.
Fördelen med att se saker i en kontext eller sammanhang är att det finns flera ”rätt”, något så banalt som väder och vind kan påverka ett beslut därmed är det rimligt att även exempelvis familjens behov just den dagen också får lov att göra det, eller ekonomin för tillfället o.s.v. En sak måste jag dock alltid förhålla mig till och det är just den geografiska plats som just nu försörjer mig. Är jag en nyttig art bland andra arter där samtidigt som jag försörjer mig ekonomiskt är jag nöjd.
Hur ser en vanlig dag ut?
Det är väldigt olika beroende på när på säsongen, men jag är i stort sett alltid utomhus med händerna i jorden på ett eller annat sätt när det är på gång till att växa eller växer. Vintertid har jag fokus på skogsarbete i 2-4 veckor om det är fruset sedan är resten av tiden fokus på återhämtning och att vara med familjen. Jag passar också på att läsa och försöka lära mig mycket under vintern framför brasan när resten av familjen är på skola och jobb.
När är det som roligast?
När jag tar mig tid att se vad som händer runt omkring mig efter arbetet som lagts ner.
Hur ser den ekonomiska ekvationen ut?
Jag lever på det gården levererar och betalar min hälft av de gemensamma kostnaderna. Det blir ganska lite över till sparande men min fru lönejobbar vilket bidrar med stabilitet över året.
Vad skulle du/ni vilja se i framtiden?
Att vi når ännu fler i vår närhet med våra produkter och att vi blir fler som gör liknande i närområdet.
Hur kan andra stötta det du/ni gör?
Att bli ”stammis” i någon av våra försäljningskanaler först och främst. Vi har även testat att uppmuntra till lite privat sponsring med gott resultat från de som följer oss på sociala medier och vill hjälpa oss att axla ansvaret att förvalta landskapet regenerativt. Vi bjuder även in till visningar där man kan få möjlighet att lära sig mer om oss, vad vi gör och varför vi gör det.
Främsta inspiratörer?
Allan Savory med sitt ”Holistic Management” står i en klass för sig hos mig. Det finns många fler som säger bra saker men det var han som väckte nyfikenheten hos mig. Det som till en början upplevdes som en ganska gåtfull approach som jag inte förstod, men heller inte kunde släppa, var det som senare fick mig att ändra kurs i mitt lärande.
Så här i efterhand är det svårt att exakt peka på vilka inspel som orsakat vad i mitt sätt att bruka gården. Men resultatet av det regenerativa och holistic management är att jag slutat se mig som en trädgårdsmästare som vill bli expert på att odla grönsaker, till att försöka förstå hur jag gör bäst nytta på gården som helhet och våga lita på att dessa beslut kommer löna sig bäst i längden av just den anledningen.
Jag försöker fortfarande vara effektiv i det jag gör i odlingen men fokuserar inte bara där för att det ger mest inkomster utan även i arbetet med betesmarken, åkern eller i skogen med både ekosystemen och min ekonomiska försörjning som drivkrafter parallellt och för att jag kan ha en stor positiv påverkan.
Ett poddavsnitt jag lyssnat på många gånger och som tilltalar mig mycket.
Jag hittade ganska nyligen även denna podd som tar sig an de större samhällsfrågorna som engagerar mig mycket på ett bra sätt. Att få ut mer lokal mat i lokalsamhället engagerar mig mycket och bygga upp alternativ till industrin som ser ut att för länge sedan ha slagit i taket i sin strävan mot sina mål baserad på en resurs som inte kan behandlas hur som helst över tid.
Jag har också flera personliga kontakter som jag fått inte minst genom Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk, som inspirerar mig mycket. Ingen nämn ingen glömd.
Sedan hösten 2024 är jag också deltagare på kursen Regenerativt lantbruk och Holistic Management som ges av Bäckedals folkhögskola.
Mer om Lillegård fårfarm
kontakt: lillegardfarfarm@gmail.com
Lillegård Fårfarm , Älekulla - YouTube
Anders Wilkes gästpostar på Omställningnätverkets instagramkonto
Filmen “Skogens ekonomi på en småskalig gård” (film producerad av Sundhult januari 2024)
Anders Wilkes i GP: ”Viktigt att få tid att fundera” (lwcdn.com)
Poddavsnitt: Med rötterna i Mark: Om att våga sadla om…
Gårdens tre fjällnära kor, i skymningsljus. Foto: Anton Österlindh
Grönsaksodlingen i oktober 2023. Foto: Marie Svärd
Grönsaksodling i det brutna landskapet. Tunnelväxthuset är byggt så att det relativt enkelt går att flytta. Foto: Marie Svärd
Fåren hjälper till att vitalisera landskapet. Foto: Marie Svärd
Christina Berneheim på Solhällan
It all begins with an idea.
Christina Berneheim kommer i kontakt med många lantbrukare genom sitt lönejobb på Svensk Kolinlagring, där hon bland annat gör besök ute på gårdarna som är med i programmet. Det blir många gropar grävda och hon har sett hur olika markerna kan se beroende på platsen och hur driften ser ut. Christina har samlat på sig en bred kunskap från olika håll i världen. Hon har utbildning inom biologi och internationell naturvård från Skottland, Tyskland och Nya Zeeland innan hon kom tillbaka till Sverige. Det var under forskarutbildningen på Nya Zeeland som hon 2016 kom i kontakt med begreppet regenerativt lantbruk för första gången. Hon är en del av styrelsen för föreningen Regenerativt Sverige och köpte en liten gård i Skåne 2021, där hon nu bygger upp en verksamhet som står på flera ben.
Christina trivs bland korna. Foto: Cecilia Trägårdh
Christina Berneheim berättar
Plats:
Lövestad, Skåne. Gården är på 5 ha och består mestadels av vall, lite skog och naturbetesmark.
Vilken slags verksamhet har ni valt att bedriva och varför?
Det är jag och min sambo Dominik som driver gården vid sidan av andra jobb. För närvarande har vi 6 rödkullor och 450 vinrankor. Jag mår bra av att bo ute på landet, vara i naturen och ta hand om djur. En stad kan vara kul en halv dag sådär, sen behöver jag lugnet. Det är mycket lättare att vara trogen sig själv och sina prioriteringar där man kan andas frisk natur och där vilda djur bor. Jag vill spendera min tid på ett sätt som är värdefullt både för mig och för andra och därför ville jag arbeta praktiskt med alla dessa frågor som jag hållit på med länge men på ett mer teoretiskt plan.
Jag och sambon har startat konsultverksamhet genom vårt företag Jordkraft där vi vill bidra till ett mer resilient och regenerativt samhälle genom att erbjuda kurser, föreläsningar och rådgivning för ökad jord- och planthälsa inom lantbruk och trädgård. Vi tycker båda om människor och att vara ute och diskutera allt regenerativt på folks gårdar eller på puben, och därför blev det så här.
Odlingen av vinrankor, som förhoppningsvis ska leda till småskalig produktion av vin i framtiden. Foto: Christina Berneheim.
Finns det ett före och efter det att du kom i kontakt med språket ”Holistic Management”? Berätta!
Det var på Nya Zeeland 2016 när jag hade börjat min forskarutbildning som jag träffade konsulten John King och han tyckte att jag skulle läsa Holistic Management för att förstå det man då kallade ’biological farming’. Han blev sedermera min inofficiella mentor och har honom att tacka för väldigt mycket. Min forskarutbildning handlade om omställning inom mjölkproduktion - varför lantbrukare har valt ett odlingsystem över ett annat, vad det är som driver och motiverar förändringen.
Hur ser en vanlig dag ut?
Nu när det är vinter så utfodras djuren först, sen blir det jobb framför datorn i några timmar, innan det är dags att gå ut till djuren igen och fixa och dona, kanske sätta nytt stängsel, rensa vattenkaret, mocka skit ur lösdriften… sen blir det jobb framför datorn igen innan det är dags för dagens andra utfodring.
När är det som roligast?
När man tar en AW med hunden, katten och kossorna ute i hagen efter en bra dag.
Hur ser den ekonomiska ekvationen ut?
Vi har bara drivit gården i ca två år så just nu går den ekonomiska ekvationen inte ihop. Konsultverksamheten stöttar upp djur- och vinverksamheterna. De får komma lite på fötter först innan det kanske blir lite höns och ört- och bärodling i framtiden.
Christina maximerar nyttan av de ännu ganska få korna på sina fem hektar, genom att använda flyttbara stängsel och adaptiv betesplanering. Foto: Christina Berneheim.
Vad skulle du/ni vilja se i framtiden?
Tudelad fråga – på gården eller generellt i livet? På gården: Mer folk som kommer på besök, mer träd och buskar som producerar nötter och bär, ger skydd till djuren och ett levande landskap för pollinerare och andra levande varelser. I livet: Ett politiskt landskap som tar lantbruket, klimatet/miljön och ekonomin på allvar och har mod att transformera hela systemet.
Hur kan andra stötta det du/ni gör?
Prata med oss! Finns alltid så mycket att lära från andra som praktiserar regenerativt men också folk som är allmänt intresserade och kommer med andra perspektiv. Man slutar aldrig lära sig.
Främsta inspiratörer?
Min mentor John King på Nya Zeeland - https://succession.co.nz/
Kärngruppen inom Nordiskt nätverk för regenerativt lantbruk
Temple Grandin på YouTube och boken ‘Stockmanship’ av Steve Cote – hur man förstår betesdjurens beteende
Kontakt
Christina.berneheim@gmail.com
Sidan Jordkraft på Facebook
Vägen mot Solhällan, Lövestad. Foto: Christina Berneheim.