Nytt informationsmaterial om agroforestry och trädjordbruk

Foto: Maja Lindström.

Precis i dagarna gav föreningen Agroforestry Sverige ut en ny broschyr, som sammanfattar möjligheterna och utmaningarna med agroforestry i Sverige. Även Jordbruksverket har precis släppt en handbok om trädjordbruk i Sverige. Vi ställde några frågor till Maja Lindström, som sitter med i styrelsen för föreningen och bland annat har gjort en serie filmer som följer lantbruk där träd är tänkta att bli en bärande del av jordbruket och matproduktionen i framtiden.

"Agroforestry är en möjlighet för bonden att återigen bli en modern hjälte, som inte bara mättar världen, men också räddar den från dess svåraste vedermödor", säger föreningens ordförande Anders Lindén i samband med att broschyren släpps.

Maja, vad är det som är så bra med agroforestry och vad finns det för paralleller till regenerativt lantbruk?

–Träd har historiskt sett alltid hjälpt oss i odlingslandskapen. De bidrar till att skapa matjord, de fungerar som habitat för djur och förenklar förflyttning för nyttodjur som behövs i matproduktionen och som inte trivs på öppna ytor. Träd som landskapselement är, och kommer helt klart bli, otroligt viktiga redskap för att minska vind som ger torka, och för att cirkulera näring och vatten från djupare jordlager. Det kommer kanske till och med bli ekonomiskt ohållbart att inte ta till sig av trädens förtjänster. Ändå blir många upprörda av tanken på att återinföra träd i odlingslandskapet, nu när vi har rationaliserat bort dem. Parallellen till regenerativt lantbruk tänker jag är att vi vill åstadkomma så vitala landskap som möjligt genom att låta träd och djur göra jobbet. Både träd och bete är förutsättningar för artrika landskap. Träd har länge betats och hamlats som djurfoder och skänker skugga och skydd, så det finns en jätteviktig symbios mellan träd och bete. Inom agroforestryn pratas det om mångfunktionalitet, inom det regenerativa är det Holistisk Management man prata om, kärt barn har många namn!

Vad händer i Sverige just nu, när det gäller agroforestry och trädjordbruk?

–Det stora här och nu är Jordbruksverkets nya definition av vad som kan kallas trädjordbruk och därmed bli berättigat till Jordbruksverkets stöd. Det vi, föreningen Agroforestry Sverige kallar agroforestry är mer omfattande än Jordbruksverkets definition, och följer EURAFs, det Europeiska agroforestrynätverkets definition.

Även Jordbruksverket har med benämningen "trädjordbruk" för några av dessa system, precis släppt handboken "Trädjordbruk i Sverige". De arrangerar också ett webbinarium i ämnet, vilket indikerar att intresset ökar och frågan blir allt mer aktuell (se länkar längst ned).

Exempel på silvopastoral agroforestry med får i Baskemölla. Foto: Maja Lindström.

Tror du att vi kommer se fler exempel på silvopastorala system (kombinationen träd, buskar och djur) i Sverige framöver?

–Jag hoppas det, och som jag förstår så har vi väldigt goda förutsättningar för det i Sverige. Till exempel finns det potential i att omvandla många av våra monokulturbetonade produktionsskogar med hjälp av skogsbete, så att de kan rymma mer biologisk mångfald, och med människans hjälp in fler ätbara inslag. Äkta kastanj exempelvis ger ju föda åt både djur och människor och ger bra virke. Gamla döda kastanjeträd är också väldigt fina habitat för många arter."

Maja kommer i maj delta på EURAFs årliga konferens om agroforestry, som i år hålls i Brno. Där kommer hon visa en av sina egenproducerade filmer och hålla i uppföljande samtal med lantbrukare och andra som är intresserade.

Lär dig mer

Agroforestry Sveriges broschyr "Agroforestry för svenska förhållanden"

Jordbruksverkets folder “Trädjordbruk i Sverige”

Jordbruksverkets webbinarium om Trädjordbruk 6 mars

Föredrag om skogsträdgårdar i Skyttorp med Philipp Weiss 6 mars

Filmserien om agroforestry, varav Maja producerat två

Agroforestry Sveriges webbplats

 
Föregående
Föregående

Gruvträffen och ett historiskt första årsmöte

Nästa
Nästa

Del två i artikelserie: Betesplanering för levande landskap