Djur i skogen och naturnära skogsbruk var temat på träff i Vederslöv

Text: Marie Svärd

En vill ha mer fastmark till sina kor under vintern och omvandlar granskog till bete. En annan behöver hjälp att röja och vitalisera sin ungskog. Bägge tar hjälp av djuren i arbetet. En tredje har inte utrymme för skogsbete, men utgår från tankar om så naturnära uttag av virke som möjligt i sin skog. Många intressanta perspektiv och diskussioner blev det när folkhögskolekursen Regenerativt lantbruk och Holistic Management samlades i Vederslöv i Småland första helgen i februari.

Största delen av kursträffen kretsade kring gården och landskapet som Gunnar och Anna Thelin håller på att bygga upp, ganska mycket från grunden. Gunnar tar oss med och visar det skogsparti där han avverkat gran för att ge plats åt gräs och i framtiden bete. Tallar har sparats för att växa till sin måldiameter och björkar i klungor, samt de få unga ekar som fanns för att få alla de fördelar som symbiosen mellan träd och gräsmark ger och för att skapa framtida värden. Gunnar berättar att granarna var i ganska dåligt skick med mycket angrepp av granbarkborre och att marken är sur och har utvecklat en typisk skiktad podsoljord. Inga spår av daggmaskar kan siktas när vi tittar på lagren vid en rotvälta. Ekosystemprocesserna är inte särskilt effektiva här – ännu!

Gunnar Thelin berättar om planerna att mata marken med rester från balbetning och kornas inverkan på marken, som ska följas upp av bökande grisar under sommaren. Foto: Marie Svärd

Den största anledningen till att Gunnar och Anna valt att ställa om skogen till betesmark är att de behöver mer fastmark till sina rödkullor. På sommaren betar de mossemarker som Gunnar säger, och de har ett gediget arbete att vitalisera även dessa marker som idag domineras av veketåg och tuvtåtel. På vintern håller inte dessa marker för djurens tramp, och de behöver därför hitta andra lösningar för korna, som går ute med vindskydd under vintern. Den skog de nu valt att omvandla ligger alldeles nära gården och boningshuset, vilket också är praktiskt med tanke på tillsyn under vintern.

För att påskynda processen med att få in gräs och örter och en levande jord mellan träden har de ställt ut balar jämt fördelade över hela ytan. Två nya balar ungefär var tredje dag får korna tillgång till och när betessäsongen startar fram i månadsskiftet april-maj har de förhoppningsvis hunnit igenom alla. Gunnar och Anna kommer då att låta några grisar komma in och bereda marken ytterligare, genom att de trampar, bökar, äter kogödsel och foderspill och låter resterna från balbetet bli ett med jorden. Även grisarna kommer flyttas runt så att de bara får tillgång till en liten del av marken åt gången, så att påverkan blir så effektiv som möjligt. Direkt efter att grisarna bökat sås en bred blandning av gräs och örter in. Senare på sommaren när gräset kommit upp får grisarna gå ett varv till och fållbeta det nya gräset. Det ska bli spännande att se hur platsen ser ut om några år. Korna verkar i alla fall trivas redan nu.

Den näringsfattiga skogsmarken med lågt pH stimuleras med rester av hösilage, gödsel och kornas tramp. Foto: Marie Svärd

Skogen dominerar

Matthew Samuel som driver ett lantbruk utanför Nässjö, lite längre norrut i Småland, har en annan ingång till sitt skogsbruk. Hans berättar att hans djur räcker inte till för att hinna gå över all åker- och betesmark och dessutom göra ett jobb i skogen. Den andel mark som kan ge vinterfoder är inte heller tillräckligt stor för att han ska kunna utöka flocken hur mycket som helst. Sammanhanget ger sina begränsningar och Matthew behöver sköta gården så att han kan leva på dess utkomst. Därför har han fördjupat sig i vad det innebär att sköta skogen så naturhärmande som möjligt. Han har gått kurs i hyggesfritt och naturnära skogsbruk hos Martin Jentzén och försöker tillämpa principerna när han manuellt tar hand om utvalda träd och planerar sitt skogsbruk utifrån den kontext han satt upp för sig och gården.

Viktigt i beslutsfattandet är att dela det med skogen själv. När hänsyn tas till vad som vill växa på en plats ger det sig vilka träd som ska gynnas. Det är också viktigt att undvika alltför homogena bestånd, att låta död ved ligga kvar och väga in att skogens dynamik inte är linjär och att det handlar om långsamma processer. Matthew funderar på om det finns något som kan kallas regenerativt skogsbruk, men har kommit fram till att det oavsett handlar mycket om att använda ett holistiskt sätt att se på de marker man brukar och att undvika onödiga gränsdragningar mellan vad som är skogsbruk, jordbruk och djuruppfödning. Allt hänger ihop i naturen och det bör det också göra i vårt sätt att förvalta och bruka den mark vi har rådighet över. Och då skogen upptar ungefär 70 procent av landets yta behöver den i större utsträckning vägas in i lantbrukarens idé om hur gården kan bli så regenerativ som möjligt.

Kor som skogsarbetare

Hos Anders Rydén i Vrankunge någon mil bort får vi veta att han såg skogen som sin svagaste länk när han tog över gården för knappt tio år sedan. Gårdens skog drabbades hårt av stormen Gudruns härjningar 2005 och idag är större delen av de cirka hundra hektaren skog ungskog i behov av röjning och gallring. Han har visserligen haft viss hjälp av röjarlag, men det viktigaste jobbet får hans grupp Belted Galloway göra. Ungefär 10 djur jobbar sig igenom skogen och styrs delvis av var Anders placerar vatten och mineraler. Han har utvecklat en relation till djuren och deras vanor, så att han vet hur han bäst hjälper dem att göra det han vill. På vissa håll har han tagit ner träden nästan helt, så att gläntor och öppningar bildats. Där ser vi att gräset snabbt kommer tillbaka, och att ädellövträd kommer upp i taggiga buskage, där de får skydd från mularna under sin första tid. En viktig effekt av att ha korna som medhjälpare i skogen är att de trampar ner ris och sly som ligger på marken, så att detta får kontakt med jorden. Det som annars främst skulle brytas ner genom oxidering, som tar lång tid och innebär att det mesta av kolet går tillbaka upp i luften, återgår relativt snabbt till markens ekosystem där det gör stor nytta som näring.

I snåret av döende slånbär bakom gruppen har några ekar och andra lövträd slagit rot och fått möjlighet att växa upp. Nötskrikan hjälper till med denna typ av “självsådd” då den gömmer sina lager av nötter i taggiga snår. Gräsmarken på bilden var för bara ett par år sedan täckt av gran. Foto: Marie Svärd

Anders ser tydligt att djuren har en positiv inverkan på den annars ganska ensartade produktionsskogen, och detta märks inte minst på att djurlivet i skogen ökat. Med mer mull och mångfald kommer också fler insekter och fåglar, och med detta andra vilda djur. Det är en helt annan känsla att gå i en skog där djuren varit en del i utvecklingen, vittnar både han och vi om.

Vi undrar hur han kom på att han skulle angripa sin “problemskog” med djur, och då svarar Anders att han stött på begreppet Holistic Management när han letat runt efter metoder på nätet. Ju mer han läste på och fördjupade sig, desto mer intressant blev det att börja testa vad som händer när man använder ett helhetligt sätt att se på skogen och sin roll att förvalta den. Hans nyfikenhet har uppenbarligen smittat av sig, för nu ska dottern och hennes sambo flytta hem till gården och hjälpa till. Vi enas om att ett generationsskifte är bra mycket enklare att få till på ett lantbruk som är prövande och utgår från hänsyn till den miljö man verkar i, än i många av dagens konventionella lantbruk.

Det småskaliga skogsbrukets ekonomi

Under första kvällen tittar vi också på en liten film om det småskaliga och naturnära skogsbrukets ekonomi. Det är Anders Wilkes som resonerar kring sin egen skog, utifrån den kontext han befinner sig i som “självverksam”. En av slutsatserna är att det vore bättre om man kunde sälja virket direkt till slutkund, via ett lokalt sågverk. Ungefär som en reko-ring för träråvara. Det skulle ge människor möjlighet att köpa den kvalitet de vill ha, från lokal skog, och dessutom gynna den lokala skogsbrukaren.

Länkar och läsning

Artikel om Anders Rydéns skogsbete i Jordbruksaktuellt 24 januari 2024

Filmen “Skogens ekonomi på en småskalig gård” (film producerad av Sundhult januari 2024)

Bok: Konsten att hugga träd och ha skogen kvar - Mikael Karlsson

Bok: Skogspraktikan - Martin Jentzén, Erik Kullgren, Eva-Lotta Hultén

Kursen hade en parallell träff på Bäckedals folkhögskola i Sveg, med besök hos Paula Daabach på Per-Hans lantbruk i Hede där korna för tillfället är hemma på gården, men större delen av året strövar dessa fritt ute i de fjällnära skogarna.